Vi kör sedan väg 21 som är en mindre väg och följer floden söderut. Detta är en vacker väg som slingrar sig fram genom skogen i ett kuperat landskap. ganska omväxlande och idylliskt. Även här är det fina höstfärger och trädkronorna utgör på sina ställen ett tak äver vägen. Klockan 14.00 är vi framme vid en liten ort på andra sidan floden som heter Prescott. Här stannar vi och äter på en restaurang.

Här går vägen genom ett kuperat skogslandskap.

Vi befinner oss nu i delstaten Wisconsin. Vi kör väg 35 som följer Mississippi söderut. Den kallas: "The Great River Road National Scenic Byway"

"Senic Byvay" längs floden Mississippi.

Vart leder denna vägen?

Vi kör mot Stockhom, vägen följer Lake Pepin som är en del av Mississippi. Här finns branta klippor på många ställen, bluff på engelska. Området kallas för The Bluff Country. Det finns många rastplatser med utsikt över sjön och klipporna och vi stannar på flera ställen för att fotografera. Så är vi framme vid staden Stockhom som enligt ortnamnsskylten har 97 invånare. Det är den äldsta samhälsbildningen i västra Wisconsin, grundat 1851 av Eric och Jacob Peterson från Karlsskoga i Värmland.

Det är en liten fin by med gamla hus. Vid alla husen vajar både den amerikanska och den svenska flaggan sida vid sida. Det är dags att tänka på övernattning. Det skall finnas motell i Pepin, nästa ort vi kommer till. Säkrast att planera för övernattningen i tid. Vi går in i en affär för att fråga om övernattning. Det finns övernattningsställen i Pepin och Maiden Rock. Vi åkte förbi en B&B-skylt i Maiden Rock. Maj tycker det skulle vara trevligt att övernatta där. Affärsinnehavaren ringer dit. Där är ledigt, och vi bestämmer att vi tar det. Mannens familj kommer ursprungligen från Norge. Han berättar att han studerat i Uppsala samt att han besökt Visby.

Vi vänder söderut igen mot grannbyn Maiden Rock. Huset vi skall bo ligger uppe på en klippa nära vägen med utsikt över Lake Pepin. Vårt rum har utsikt över sjön. Värdinnan tar upp kaffe till oss. Det har börjat skymma och jag tar ett foto över sjön.

Nästa morgon går jag ner till centum före frukosten. Går till bryggan i City Park nere vid sjön. Solen har just gått upp och lyser igenom dimmorna som håller på att lätta över sjön. "Vårt hus" dyker upp ur dimman. Jag tar en snabb promenad tillbaka så jag inte missar frukosten. Ett amerikanskt par äter samtidigt som oss. Först serveras en slags frukt, toppad med grädde samt apelsinjos, annanasjos och kaffe. Sedan serveras scones och muffins. Slutligen en en slags ommelett. Värdinnan tar bilder på oss med våra kameror. Hon samtalar med oss hela tiden under frukosten. När vi ätit visar hon en massa sevärdheter på karta samt gör noteringar. Innan vi åker, får vi adressen och vi lämnar vår adress.

Frukost på Harrisburg Inn, Wisconsin.

Maj och värdinnan tittar på fåglar genom fönstret.

Vi kör ner till centrum av Maiden Rock. Samhället grundades i början av 1850-talet och fick namnet Harrisburg. Namnet ändrades till Maiden Rockl 1857.
Vi parkerar bilen vid den gamla stationen. Här passerar många tåg, men jag såg endast godståg. Vi tar en liten promenad mot sjön.
Efter en timma fortsätter vi till Stockhom där vi var igår. Vi hittar många antikaffärer, en tar upp ett helt hus med möblerade rum. Vi går in på postkontoret för att köpa frimärken. Kasörskan frågar var vi kommer ifrån. Hon säger att det kommer många svenskar, men även tyskar. Hon frågar om vi vill skriva i gästboken. Jag klistrar även in mitt visitkort i den. Maj skriver och postar några kort för att få poststämpel från Stockhom.

Här har vi kommit till Stockhom.

Ett av de många vackra husen i Stockholm.

Vi åker en mindre väg som går upp mellan klipporna öster om Stockholm. Vägen är skyltad mot Lund. Blir lite nyfiken på orten. När vi kommit upp för höjderna kommer vi till ett böljande jordbrukslandskap med majsodlingar. Lund består bara av några få hus. Vi svänger ner mot väg 35 igen och kommer ut längre söderut vid Pepin. Vi stannar och tittar på en lantbruksmarknad. Det är gönsaker, det finns många pumpor. Fortsätter mot Alma längs floden Mississippi. Vi stannar på flera ställen för att fotografera och njuta av utsikten. I Nelson stannar vi och äter på ett slags arbetarkafe.

Här fotograferar Maj det fina gräset vid stranden av Lake Pepin.

Vid Wiona kör vi över Mississippi och befinner oss i Minnesota igen. Fortsätter sedan norrut på väg 61 som följer Missisippi. När vi kommer till Wabasha tar av där och kör till ett motell. Där är fullbelagt och de ringer till ett annat motell men där är också är fullt. De ringer till the Anderson House men kommer inte fram på telefon, men där finns troligen platser lediga. Vi bestämmer att vi åker dit. Har fått en karta över staden där hotellet är utmärkt, det verkar lätt att hitta dit. Vi kommer fel och stannar på vägrenen. När vi tittar på kartan stannar en polisbil och signalerar, eftersom vi inte upptäckt honom. Eftersom det är heldragen linje kör jag vidare och svänger in på första parkeringsplats för att se på kartan. Polisbilen har följt efter oss och stannat brevid bilen. Jag går ut ur bilen med kartan i handen. Innan jag hunnit fråga, så frågar polisen om vi letar efter the Anderson House. "Follow me" säger polisen. Enkelt, det är bara att köra efter homom. Det är en bra bit till hotellet med flera korsningar.

Här finns rum i olika standard och priser. Vi tar ett rum med eget badrum och två dubbelsängar. Här kan man också få hyra en katt på rummet. Man har ett rum där katterna bor. Vi går dit och tittar på dem.
Hotellet är inrymt i ett hus från slutet av 1800-talet.

Nästa dag har vi sovmorgon och går ner till matsalen kl 10.00 och äter frukost. Innan vi lämnar Wabasha gör vi en promenad ner till Mississippi. Det är bara ett kvarter dit. Vi går ett stycke på strandpromenaden. Det passerar en stor pråm. Dessa pråmar är typiska för Missisippi. Det finns mycket fågel i området. Vintertid är floden isfri här. Vi kommer fram till National Eagle Center. Ett centrum för fågelskådning samt utställning och butik. Här finns en plattform för fågelobservationer utanför huset. Vi ser en Bald Eagels vid flodkanten. Detta är USA:s nationalfågel.

Bald Eagle i Eagle Center i Wabasha.

Närbild på örnens klor.

Kl 13.00 lämnar vi Wabasha och fortsätter väg 61 till Lake City, där vi svänger av på väg 60. Vi kommer snart in i ett jordbruksland som inte är så kuperat. Vi ser stora fält med majs. Detta är prärien som är uppodlad. Stannar och fotograferar stora skördetröskor. Det har börjat regna och därför har man lämnat maskinerna.
Vi kommer efterhand fram till Mantako där vi tar in på ett Country Inn. Här har vi kaffebryggare, micro och kylskåp på rummet. Det finns bredbandsanslutning men min nätverkssladd passar inte. Man har heller ingen att låna som passar. Vi äter på en restaurang som ligger i samma hus som hotellet.
Senare på kvällen tittat vi på den sista valdebatten mellan Bush och Kerry.

Nästa dag åker vi till St Peter någon mil därifrån. Vi träfffade en dam i Minneapolis som tyckte det var så vacker område däromkring, med fina jordbruksbygder. Besöker ett historsiskt museum. Vi bestämmer oss för att köra en så kallad senic road i Minnesosta River Valley. Vägnumret står inte utsatt på vår karta så vi kommer fel. Vi fortsätter ändå för att se vart vi kommer.
Plötsligt upptäcker jag att bensintanken är nästan tom. Vi ver inte hur långt det kan vara till närmste bensinstation. Vi måste få tag i någon som vi kan fråga. Vi är ute på landsbygden och det finns inte så mycket månniskor att fråga. Kommer till ett hus där en man klipper gräset. Jag stannar och går fram till mannen som genast stänger av gräsklipparen. Jag talar om att bensinen snart är slut och frågar var närmst bensinstation finns. Jag lämnar honom papper och penna så han kan skriva och rita hur man kör.
Han både talar om och ritar hur vi tar oss till närmsta tapp som finns i New Ulm. Det är inte så långt dit, knappt en mil. Det en mindre väg vi skall in på.

Det är frågan om vi hittar efter denna beskrivningen, det känns lite osäkert till att börja med. Men vi kommer fram till bensinstationen och kan tanka. När vi sedan skall åka ifån New Ulm mot orten Sleepy Eye så hittar vi inte. Vi svänger tillbaka till bensinstationen för att fråga. Vi frågar en man som håller på med pumparna.
Till vår förvåning svarar han oss på svenska att väg 14 går till Sleepy Eye. Han talar om att hans fru talar bra svenska, nycket bättre än han gör själv. Han frågar också om vi vill komma hem till homom och övernatta samt äta middag och ta någon öl. Han går snabbt bort till sin bil och hämtar mobilen ooch ringer hem till sin fru men ingen svarar. Vi tackar nej till hans fina erbjudande eftersom vi är på väg åt andra hållet. Vi har bara en dag kvar tills vi skall vara tillbaka i Minneapolis. Vi utbyter adresser.

Vi kör genom ett landskap där man ser åkrar så långt ögat når vid horisonten. Det är intressan att se detta lanskapet, hemma har man haft bilden av den uppodlande prärien med sina stora slätter.
Vi kommer fram till en ort där vi finner ett motell. Vi får ett rum med två breda sängar för 38 dollar. Vi plockar in våra saker. Därefter tar vi bilen och kör ca 100 m till en Burger King och köper med oss kvällsmat till motellet.

Nästa dag skall vi köra direk till Minneapolis. Vi tänker köra till det stora köpcentret Malll of America som ligger nära flygplatsen och stanna sista natten på ett hotell i området för att lämna bilen på flygplatsen nästa dag. Det kan vara roligt att ha sett köpcentret som är det största i Amerika. Det regnar lätt idag. Vi skall köra väg nr 19 som går rakt österut, nästan hela vägen. Det är jordbruksbygd som vi kör genom med stora fält av majs så långt man ser. Vägen är rak och det är inte mycket trafik, ibland ser man inte en enda bil.

Efter några timmar stannar vi vid en bensinstation och dricker kaffe med en stor muffins till.
Såsmånigom kommer vi fram till Interstate 35 north. Denna stora väg går rakt genom Minneapolis. Det har börjat regna så det känns lite jobbigare att köra. Det är tät trafik. Strax innan Minneapolis delar sig vägen i East och West. Vi skall köra East. När vi nästan är framme kommer vi fel. Vi hittar dock skyltar och kommer rätt igen. Vi fortsätter förbi köpcentret för att se om det är lätt att hitta till flygplatsen och Avis biluthyrning där. Där är väldigt bra skyltat, så vi kommer direkt in i perkeringshuset där vårt bituthyrningsföretag finns. Vi kör tillbaka direkt och svänger sedan in till Mall of America som bara ligger fem minuters körväg från flygplatsen. Vi kör fram till det hotell som ligger närmast köpcentret. Där finns lediga rum. Detta är ett mycket fint hotell med pool. Ändå är det billigt jämfört med svenska hotellpriser.

Hotellet har fri Shuttle till köpcentret varje timme. Vi åker med hotellets minibuss som kör ända fram till ingången. Mitt emot hotellet ligger Ikea som öppnade här tidigare i höst. Köpcentret har tre våningar och består av över 400 butiker. Här finns också de stora varuhuskedjorna Macay`s, Nordstrom och Sears. det finns också ett "nöjesfält" med bl a berg och dalbana, karuseller m m allt innomhus.
Det är öppet till kl 22.00 om vi orkar vara här så länge. Vi går ganska fort för att försöka gå över det mesta. Vi är inne i en del butiker. Vissa är ganska stora.

Mall of America.

Vi äter på en Food Court, ett torg med flera olika matställen. Vi fortsätter rundan och är inne i en del affärer. Maj köper luktljus och en fin Sweet-shirt med fåglar på.
Kl 20,05 åker vi med bussen till hotellet då vi är trötta. När vi kommer hem går vi till matsalen och hämtar kaffe. Man har tillgång till kaffe hela dygnet.
Innan Maj lägger sig för natten går hon ner till poolen för att simma.

På hemresedagen skall bilen lämnas på flygplatsen för kl 12.00 Vi har god tid på oss eftersom vi bor nära flygplatsen. Jag tar god tid på mig med fukosten. Det finns mycket att välja på.
Vi packar färdigt, tar bilen och kör direkt till Avis biluthyrning på flygplatsen. Det går smidigt och lätt att lämna bilen då bilhyran är betald och första tanken ingår.
Ett amerikanskt par hjälper oss att hitta till flygterminalen. Får åka med ett tåg till terminalen som heter Charles Lindberg Terminal. Vi har 9 timmar till planet avgår, vet inte om vi får checka in så långt före. Det går i alla fall inte i Sverige. Vi hinner inte mer än komma in i terminalen innan flygplatspersonal kommer och frågar oss vart vi ska. Vi visar homom biljetterna. Han försöker checka in i sjävbetjäningen men det fungerar inte för våra biljetter. Istället tar han oss med till disken och tar reda på en person som checkar in oss och vårt bagage. Det är mycket fin service på flygplatsen. Nu har vi 9 timmar till planet går och behöver inte ha besvär med vårt bagage. Vi går genom säkerhetskontrollen, det går smidigt och lätt. Jag får ta ur datorn ur väskan och skicka den genom röntgen separat.

På flygplatsen finns en hel del att göra. Först skriver vi våra vykort det tar en god stund. Därefter går vi och äter. Vi sitter kvar på samma ställe efter maten. Jag tar fram min dator och skriver dagboksanteckningar. Det här är första resan som jag har med mig egen dator. Jag har skrivit en del varje dag samt laddat in mina bilder nästan varje dag. Vid ett tillfälle blev minneskortet fullt. Jag hade ett extra kort med och kunde byta.
Vi turas om att röra på oss och titta i butikerna så vi slipper släpa på bagaget. Vi har varit på flygplatsen i 9 timmar då vi måste lämna tillbaka bilen kl 12.00. Tiden har ändå gått fort. När vi senare går till gaten, har de redan öppnat för utsläpp. Vi lyfter i rätt tid kl 21.10 och har nu 8 timmar tills vi är i Amsterdam vid 12-tiden imorgon lokal tid.

Här slutar reseberättelsen. Tack för du besökt min sida och orkat läsa ända till slutet. Välkommen åter!